Gymnastik & hockey

Mårten Kraft imponerade stort på omgivningen genom att tävla i sju grenar vid DM 1909. (Lägg märke till GIS-emblemet på linnet.)

Samma år arrangerades en tävling som bland annat innehöll ett maratonlopp. Hur långt deltagarna egentligen sprang är dock oklart - distansen fastställdes inte förrän på 20-talet (till de 42 195 meter som gällt vid OS i London 1908); innan dess kunde ett maratonlopp variera allt efter lämplig bansträckning.

1909 slog det unga GIS på stort med att arrangera DM i friidrott på den nu färdigställda idrottsplatsen. Extratåg förde deltagare och publik till Gyllenfors anhalt, flaggorna vajade, landshövdingen höll tal, flera av tidens stjärnor deltog, och alla blev vederbörligen imponerade av GIS egen Mårten Kraft som ställde upp i sju grenar.

Gymnastik, friidrott, brottning och tyngdlyftning var främst på programmet under 1910-talet. Men sedan klubben varit vilande ett par år hade man ingen egen idrottsplats vid nystarten 1922, utan höll då igång med att tävla på bortaplan mot klubbar i närheten. Därför blev det ett stort lyft även för friidrotten när Ryttarvallen invigdes 1931.

Friidrott

Samma år startades de årliga Gislavedsspelen, som växte år för år och nådde en publiktopp med nära 1 500 åskådare 1949, då flera landslagsmän deltog. 1956 hade spelen internationellt deltagande genom en engelsk trupp.

Även de idrottsliga framgångarna växte. 1937 dominerade klubben Västbomästerskapen och tog grensegrar genom Lennart Ljungskog i stav, Erik Molander i längd, Gunnar Gunnarsson i spjut och Sture Ahlberg på 3 000 meter. 1953 reste Ingvar Wilander, Eibert Magnusson, Tage Janälv och Sture Palmqvist med Smålandslaget på en turné till fyra europeiska länder, och 1956 tog längdhopparen Palmqvist klubbens främsta merit i friidrott genom ett silver på SM.

Därifrån hamnade friidrotten dock i en brant utförsbacke när flera av de bästa namnen lämnade klubben, och 1964 försvann den fria idrotten helt från GIS.

Skidor och orientering

Skidsporten i mer organiserad form utövades från början av 1930-talet. Under de snörika krigsvintrarna arrangerade GIS Smålandsloppet med bansträckning mellan Hestra och Gislaved. 1948 bröt sig skidåkarna ur GIS tillsammans med klubbens orienterare, och gick till den nybildade OK Gisle.

Bandy och hockey

Bandy spelades i GIS ett par år i början av 1930-talet men gick 1934 över till en nybildad Gislaveds Bandyklubb. Den klubben blev dock bara fem år gammal, sedan kom bandyspelarna tillbaka och tillbringade krigsåren i GIS. Därefter övergavs bandyn i klubben till förmån för Bandyklubben Thor.

Även ishockeyn togs till Gislaved av GIS. Premiären var vintern 1947-1948, då klubben spelade en lokalt organiserad serie mot några grannklubbar. Men hockeyn i GIS var snabbt övergående; redan 1952 bildades Gislaveds Sportklubb för ändamålet. Dock var det fotbollsspelare från GIS som bildade GSK och dubblerade med hockeyn.

Bland annat var "Lillis" Sanell och S-I Claesson parhästar i en av kedjorna, här liksom i fotbollen. En anekdot vars sanningshalt inte kan kontrolleras är när "Lillis" med gråten i halsen undrade varför "vi alltid måste vara bara två och inte tre i vår kedja". Claesson tillbringade nämligen mycket av tiden i utvisningsbåset ....

Den första hockeybanan anordnades på marknadsplatsen vid Mårtensgatan. Senare var det parkeringsplatsen vid Ryttarvallen som vintertid försågs med en hockeysarg. Därefter fanns några år en litet mer permanent rink på vad som då var ängsmark öster om Ryttarvallen, innan man kunde flytta till den konstfrusna bana som sedan överbyggdes till ishall.